Till minne av en älskad farmor

Min fina farmor…

Du är saknad, Du har fått ro i ditt hjärta och Din själ och i mitt hjärta ska Du alltid finnas. Vad Du betytt för mig, och andra i Din närhet är svårt att förmedla.

Tillsammans med farfar gav Du så fantastiska fina minnen till mig!

Jag ska aldrig glömma…

…Somrarna på Aröd, alla helger jag var med Er, alla övernattningar i Romelanda, härliga skratt i Er vackra trädgård full av blommor, fåglarna utanför fönstret, alla sånger vi sjungit tillsammans, när vi bakade ihop - inte minst vår tradition med pepparkaksbak till jul, när vi promenerade ner till havet och badade, åkte ut med lilla ekan, din goda mat - kotlett med brunsås vem kunde slå det?, våra promenader ner till älven, när Du vinkade i fönstret – varje gång jag åkte hem, alla jular tillsammans, utflykter till Tjörn om somrarna - gärna till Djupvik och så oändligt många fler minnen jag har av Er.

Du farmor har också varit en fantastisk gamla-farmor, alltid en go kram till mina barn, Du var full av kärlek som räckte till så många. Mina barn saknar Dig idag, frågorna om var Du finns nu duggar tätt. Inte minst hos mitt minsta lilla hjärta, Du var väldigt speciell för henne…men det förstod Du! Jag är så tacksam över att de fått dela så mycket glädje tillsammans med Dig, det bär både de och jag med oss i våra hjärtan.

Nu lilla farmor vilar Du, tror jag, tillsammans med farfar och en av Dina söner i en bättre värld, där ingen smärta finns och där Ni kan ha det bra tillsammans. För mig känns det gott att tro så och jag hoppas så innerligt att vi möts igen…

Stor kram från ”Din lilla Lotta” som lovar att fortsätta skratta så som Du tyckte om!